Jag och Linda, Garnängeln, har slagit våra påsar ihop och gemensamt börjat sticka oss varsin poncho från samma mönster. Ponchon hittade vi i Vouge Knitting, Linda såg den först och blev förtjust. Jag är inte så himla förtjust i ponchor, men har senast igår avslutat min första poncho och dessutom i egen design.

Med min och Lindas poncho gick det lite sådär i början men nu är vi "back on track" och stickar som ett rusande tåg, båda två.

Överst här syns min egna skapelse;

Om ni ser bilden två gånger skyller jag på servern, jag har bara lagt in den en gång på min blogg, men ändå kommer det två likadana bilder med när man tittar på den på nätet. Hrm..... Beror alltså inte på jag är egenkär, lovar.....

Jag och Linda sitter ute så mycket vi kan när vi träffas, här sitter vi på Lindas baksida och stickar på våra ponchos.

För att få en tydligare bild om hur ponchon kommer att se ut, i alla fall, nästan tog jag denna bild för att förtydliga lite. Detta är bakstycket, framstycket kommer att se likadant ut, men kommer att ha en stor fläta i mitten.

Jag har stickat ett linne i ekologisk bomull. Så här ser den ut efter att ha blivit använd några gånger. Nu är den redo för tvätt så man får väl hoppas att den drar ihop sig lite på bredden.

Intill det ekologiska linnet ligger ytterligare ett linne jag påbörjat, materialet är här 100% viskos. Som man tydligt ser så är det bättre passform på viskoslinnet än på bomullslinnet. Fast det liger väl i bommulets natur, att töja sig på bredden. Hoppas bara den blir fin igen efter tvätt.

Har varken haft ork eller inspiration nog att sköta min blogg på tillfredställande vis. Har huvudvärk i stort sätt hela tiden och har haft det ganska länge. Har från och till besvär med att sköta annat än det vardagliga och barnen, när nästan all ork tryter får jag lägga den kraft som är kvar på att få livet i familjen att gå runt. Min man tar stort ansvar även han, men så länge jag finns kvar i familjen vill jag helst inte att han skall ta mamma-rollen också, den vill jag ha kvar så långt som det är möjligt för barnens skull men också för mitt eget bästa.

Jag tror och hoppas att jag snart skall vara mitt gamla vanliga jag igen och återkomma med full fart här på bloggen. Under tiden tittar jag in ibland och skriver något litet inlägg om läget just i den stunden.

Nu har jag stickat färdigt mitt gula linne i ekologisk bomull, jag blev nöjd med resultatet och bestämde mig för att sticka ett linne till. Jag har köpt ett garn i 100 % viskos från Turkiet som är underbart vackert. Jag har snart stickat färdigt första stycket och det blir riktigt fint. Jag återkommer med bilder så fort sonens kamera är på plats i hemmet igen.

Trikkie är död. Hon får nu komma till husse i himlen, jag är säker hon kommer att yla av glädje när hon ser honom, han var ju alltid så frikostig med maten. I himlen kan man äta hur många grisöron man vill utan att behöva tänka på vikten. Dessutom gör magen och höfterna inte ont längre då man kommit till himlen.

Det ända som inte är bra när Trikkie flyttat är att vi som är kvar här saknar henne så oändligt mycket.